Mina år i Boxerklubben

I och med att Boxerklubben bildades blev det, enligt min mening, bättre kontakt mellan boxerfolket. Man träffades på möten, sammanträden och egna utställningar.
Själva hade vi ett utbyte av utställningskataloger med Havsklippans Kennel.
På de utställningar som Ruth Myrberg-Ohlsson deltog, antecknade hon resultaten och sände oss katalogen. Lika gjorde vi med våra utställningar.
Jag ingick, tillsammans med Peggie Ceder och Bo Östlund, i utbildnings- och rekryteringskommittén. Som namnet antyder hade kommittén i uppdrag att utreda och planlägga en förberedande utbildning av exteriördomare för boxer.
Utbildningen skulle bestå av beskrivningar av hundar över 12 månader
inför auktoriserade boxerdomare samt övningsbeskrivningar.
Viss teoretisk utbildning tillkom, varefter SKK:s domarutbildning tog vid.
År 1966 anslöts Åke Lindström till kommittén istället för Peggie Ceder.

För att mer intensivt kunna medverka i frågor rörande val av utställningsdomare
och hålla sig ájour med utvecklingen och för att så långt som möjligt bevaka sina intressen, hade avdelningen knutit en tävlingskommitté till sig.

I samband med att korningen för schäfer vid Stockholmsavdelningens stuga
i Helenelund den 4-5 december 1965, hade, på initiativ av "Boxergruppens" ledning, anordnats en försökskorning för boxer.
För mig, Axel Hellgren, Åke Müller och Nils Löwenborg som fungerade som domare,
var den stora anslutningen (tre hanar och två tikar) synnerligen glädjande.
Att intresse för korning fanns bland boxerfolket bevisades av det stora antalet "boxeransikten" bland åskådarna, som från "ringside" förljde korningen.
Vid detta tillfälle blev en hanhund och en tik ej godkända.
Tikägare blev av oss, som vid det här tillfället inte var helt eniga om ett godkännande, uppmanad att försöka igen. "Hellre fria än fälla" heter det, men när det gäller korning så får man (enligt min mening) vända på detta ordstäv.

Officiell korning för boxer blev det 1970. År 1970 ingick jag i korningskommittén.
Övriga kommittémedlemmar var Börje Altin, Åke Hedhammar och Sören Tiback.
Vi avsåg under året att hos SBK:s Centralstyrelse ansöka om att mentaltest för boxer
fr o m 1970 skulle erhålla officiell karaktär och därmed införas i SKK:s stambok
som merit och att under året fastställa arbetet på att denna mentaltest så småningom
må jämställas med uppflyttning till högre klass på bruksprov såsom
kunskapsmeritering för utställningschampionat.

Humor och lekfullhet boxerägare emellan

Det ordnades med att lägga årsmötet i samband med Stockholmsutställningen
för att så många som möjligt i vårt avlånga land skulle få tillfälle att på en och samma resa, dels besöka utställningen och dels årsmötet.
Jag minns att vid ett av dessa årsmöten bjöds det på en härlig supé
och kvällen avslutades med dans. Vid supén bjöds det på vin ur en trevligt
utformad flaska - det var inget fel på innehållet heller.
Jag råkade säga att den där flaskan skulle jag göra en bordslampa av.
När jag dagen därpå kommer fram till min hundbox på utställningen
(det var fasta numrerade boxar till alla hundar på den tiden) på utställningen
fick jag se ett antal vinflaskor ligga där. Ingen av dessa flaskor var så vacker att man kunde göra en lampa av den och till råga på allt var de tomma.

Boxern - den dag jag slutade i början av 1990-talet

Boxern har utvecklats från den lågställda, tunga och något långkroppade
till en elegant, kvadratisk hund med god resning. Tyvärr har resningen i flera fall
tillkommit på bekostnad av bogvinklingen, vilken blir öppen.
När det gäller huvudet har detta blivit mer utsträckt och mer utmejslat.

Uno Sund