1975-1985

1979

Lillan fick nu ta hand om sig själv. Denna lilla boxertjej hade man ansett vara ett våp
som inte vågade göra något på egen hand, eftersom hennes mamma aldrig lät
henne göra egna upptäckter och lösa egna problem. Nu när hon var ensam måste
hon ta tag i alla problem själv och på mycket kort tid blev hon en tuff boxertjej som verkligen
(trots sin ryggskada) stod på sig. En granne till oss, familjen Pewe hade en boxertik som hette Tina.
Det var en mycket tuff dam (Korad +2) som t o m försökte sätta mig på köksbordet, fast det lyckades
hon inte med. Denna boxertik blev nu Lillans bästa kompis.
De formligen hat-älskade varandra. Varje gång de träffades måste de först ha en liten uppgörelse
och sedan lekte de och var världens kompisar.
Vi bytte hundar ibland. När jag var borta var Lillan hos Tina och när Pewes var borta
var Tina hos oss. I mer än fem år sällskapade dessa tikar. När Lillan dog 1985 sörjde Tina
henne så hårt att hon fick utslag över hela kroppen.

Mor och dotter

1981

För att komma igång med hunderiet igen,
deltog jag och Lillan i en veckokurs hos Anders Hallgren på Stora Sofielunds gård i Arboga.
Kursen hette rätt och slätt Hunden.
Varje morgon fick vi suga på en citronklyfta samtidigt som Anders klingade i en klocka.
Sista dagen klingade han bara i klockan och - hör och häpna - snålvattnet rann i munnen
utan att vi sög på någon citron.

Det rinner fortfarande mer än tjugosex år senare, så fort jag tänker på eller berättar om det här.
Detta gjorde Anders för att vi skulle förstå hur inlärningen enligt Pavlovs teori fungerade.
Vi är inte bättre än djuren. Vi påverkas på exakt samma sätt. En kemisk process sker i hjärnan
och en reflexhandling kommer till stånd.

Något att fundera på och ta vara på när vi jobbar med våra hundar och djur överhuvudtaget!

1984

Deltog i det första Boxerlägret i Ludvika med min gamla Lillan. Hade med mig min hemgjorda aperitif
vilken gjorde stor succé.

1985

Blev tvungen att ta bort Lillan. Hon kunde inte behärska bakbensrörelserna på grund av sin skada
 i unga år och den muskelförtvining som uppstod efter två mycket kalla vintrar.
Hon blev 9,5 år och efterlämnade ett stort tomrum.